Nyligen hemkommen från skolan och här sitter jag uppkrupen i fåtöljen och läser små texter jag har skrivit. Det får mig att tänka på de stunder då jag sitter och skriver ner de. Hur levande jag kan känna mig. Hur jag kan försvinna in i mina egna tankar och föreställningar. Det är inte klokt vad jag kan älska att skriva. Att formulera sig, välja ut de rätta orden och skapa meningar. Skapa känslor.

att stanna upp

se sig omkring där man står mitt i gatan

bilar som svänger förbi

människor som rusar omkring

upptagna i sitt eget

barn som gråter

mammor som tröstar

ungdomar som skrattar

en gammal farbror som tar sig fram med sin rullator

och jag som står här

mitt i allt

ibland behöver man bara stanna upp